Avsked
Då är det snart dags att säga hejdå till Los Angeles för denna gången.
Väskorna är packade och även om jag är beredd på att jag kommer få betala för övervikt så håller jag nu tummar och tår för att det inte är för mycket övervikt... Tänk om dom säger att jag inte får ta hem allt? Panik!
Det är så otroligt tomt i rummet nu.
Ingen säng. Inga möbler. Inga saker. Inga kläder i garderoben.
Jag vill bara komma iväg nu.
Sitter och stirrar på de överfulla väskorna och önskar att klockan ska bli 04.30 och att det är dags att åka.
Det är bara så jobbigt med all denna väntan.
Tjejerna ska ut ikväll och jag ska försöka få några timmars sömn medans de är borta.
Party like rockstars, ey ladies!? :)
Helgen har, förutom packande och pluggande inför gårdagens sista Final, varit ganska skön. Det bjöds inte på så mycket sol som man kanske hade hoppats men det blev ändå en del sköna stunder tillsammans med tjejerna.
I lördags tog vi en lång promenad och det blev även en mysig lunch på Main Street. Vi tog strandpromenaden nere vid Venice tillbaka och avslutade turen med ett glas bubbel på 3rd. På kvällen hyrde vi film och mös i lägenheten.
I söndags blev det en liten tur på 3rd igen och även en underbar lunch på en mysig uteservering där nere.
Igår åkte jag tidigt till skolan och skrev mitt Final i Speech. Gick nog bra hoppas jag...
Åkte hem och fortsatte med packandet och åkte sedan med tjejerna när de skulle fixa med försäkring och annat till deras nyinköpta bil. När vi kom hem lagade vi middag tillsammans och gick sedan iväg till Coffee Bean för en fika vid den öppna elden och avslutade kvällen med en film i lägenheten.
Imorse sken solen, hör och häpna, och det blev några timmar nere på stranden. Sen har jag mest gått här hemma och plockat. Åh suck. Det känns så märkligt att åka hem även om det ska bli så underbart att träffa alla igen. Kommer vara halvt död men förhoppningsvis ganska lycklig när jag landar på torsdag.
Så önska mig lycka till nu, med väskor, övervikt och allt.
Vi ses om några dagar Sverige.
"Att oroa sig gör aldrig morgondagen lättare, det gör det bara tristare idag"
Love
Packad
Sista helgen. Fan vad märkligt ändå.
20 veckor har vi varit här. 20 veckor av glädje, tårar, hemlängtan, äventyr, framtidsångest, upplevelser, finbesök, nya bekantskaper, berusningstillstånd, pluggande... ja listan är lång.
Tiden har gått fort, nu när man tänker efter, även om den stundvis nästan sniglat sig fram. Som när jag väntade på att Emma skulle komma. Som när saknaden efter er därhemma blev alldeles för stor.
Nu är det 4 (!!!) dagar kvar och det har varit med blandade känslor som jag packat väskorna de senaste dagarna. (Hjälp, jag kommer inte att få plats med allt jag handlat på mig!!)
Det har i alla fall varit full rulle här de senaste dagarna.
I onsdags åkte jag till skolan och lämnade in mitt Final i Literature into Film. Smärtfritt och jag hoppas att det gick bra. Betygen ska vara satta den 21:e Juni. Spännande.
Efteråt åkte jag hem och inväntade tjejerna och tillsammans åkte vi framåt kvällskvisten bort till Island Burger. Sista burgaren - Bästa burgarna i världen!
Igår morse var vi alla tre uppe med tuppen och vid 9 var det dags för Final i Communication också. Det gick ganska snabbt ändå, provet tog kanske en halvtimme och sen var jag påväg hem igen. Väl hemma började jag packa och städa undan allt skit jag lyckats samla på sig under sina 5 månader här.
På eftermiddagen gick jag och Emelie på stan och shoppade presenter och lite annat smått och gott och vi avslutade turen med att gå och få manikyr och pedikyr. Älskar att det är så billigt här!
Vi var nog på salongen i nästan två timmar eftersom tanten (ja, tanten - hon var närmre 80!) som fixade Emelies naglar var nybörjare och tog god tid på sig.
När vi kom hade Malin också äntrat lägenheten och jag fixade en lätt middag till gänget - signaturrätten vitlöksfrästa curryräkor med nudlar (Monica, minns du!?) Till det dracks det bubblor (tack, Heddy!) och rödvin och vid 21.30 var i alla fall jag lite tipsy.
Tjejernas persiska kompis Porya lockade med Partybuss uppe i Hollywood och det var väl klart att vi skulle åka med!? En timme senare var vi klara för utgång och Porya kom och hämtade oss och körde till West Hollywood där bussen skulle utgå ifrån. 25 perser varav 5 killar, 3 svenska tjejer, 2 timmars åkande, sprit som flödade, rumpor som skakade och en otroligt varm, illaluktande buss senare stod vi åter i West Hollywood. Och jag hade blivit något åksjuk... Men förbannat kul hade vi och många hjärtliga skratt blev det. Porya var snäll och skjutsade hem oss så vi var hemma redan strax efter 02.
Idag har det varit superfint väder men medans tjejerna legat och stekt på stranden så har jag packat och pluggat. Åh, jag vill också vara ledig. Förbannade Final i Speech. På en måndag liksom. Sista helgen.
Äsch... Men men. Idag har jag i alla fall varit så duktig att det kan bli några timmars solande imorgon. Så nu hoppas vi på lika fint väder imorgon, ok!?
Kan vara sista inlägget innan hemresan. Vi får se.
Ta hand om er, vi ses jättesnart (aaahhhh)
"De frånvarande saknar aldrig fel, och de närvarande aldrig undanflykter"
Love
Slutspurten
Då var man inne på sista veckan då'rå vilket är med blandade känslor.
Ju längre tiden gått desstu mer har man acklimatiserat sig ändå och det har gått upp och ner mest hela tiden.
Nu är det 8 dagar kvar tills jag landar i Köpenhamn där på morgonkvisten.
Det känns lite konstigt ändå.
Det ska bli otroligt skönt att komma hem. Jag har saknat min familj och mina vänner så otroligt mycket.
Men samtidigt känns det jobbigt eftersom jag inte vet vad jag ska hitta på i höst. Jag kan bara inte bestämma mig. Det enda jag vet är att jag ska vara ledig i sommar, första sommaren på 13 år! Jag har haft sommarjobb i halva mitt liv - konstiga tanke. Men nu ska jag alltså vara ledig och ägna tiden åt att umgås, mysa och fundera ut vad det ska bli av mig.
Det är ju faktiskt lite spännande ändå. Jag har ingenting som håller mig fast någonstans och vill jag så kan jag bo i princip var som helst. Så det ska helt enkelt bli intressant att leva - det är det enda jag vet säkert i skrivande stund.
Den senaste tiden har spenderats med näsan i böckerna. Vi är inne på sista veckan i skolan nu vilket innebär Finals, Finals och åter Finals.
Idag avklarades den första, i Scriptwriting, och även om vi inte hade prov så skulle 4 stycken arbeten lämnas in. Så check på den.
Imorgon ska mitt Final i Literature into Film lämnas in. 4 frågor med 12 sidors svar. Blev klar i söndags så det är bara att åka till skolan, skriva ut och lämna in. Skönt ändå.
På torsdag är det Communication som gäller och sista provet blir på måndag i Speech. Det är nog provet i Speech som jag är mest nervös för men äsch, det ska nog gå vägen det också.
Annars så börjades förra veckan med lite mys med Heddy. Vi shoppade i tisdags och såg svenska drömmen Alexander Skarsgård nere på 3rd. Lycka! I onsdags så packade Heddy väskorna och flög hem till Sverige och sin examen. Det blev ganska tomt i lägenheten.
I torsdags fick jag, vad vi tror var en allergisk reaktion på någonting (sjuksköterskan tippade på solutslag men jag vet inte om jag håller med) - och helgen spenderades inomhus, insmord med aloe vera. Fy i helvete vad det kliade! Framåt söndagen började det lägga sig och nu är det bra igen.
Så, det var min fantastiska helg.
Fick i alla fall Skype:at med både mamma/pappa och finaste Emily där i söndags. Så mycket kul vi ska göra i sommar, right!?
Igår gjorde jag en massa tråkiga saker som att gå till syrran i skolan, köpa Scantrons (till alla prov), fixa bankärenden och ringa Continental inför hemresan. Fick reda på att jag inte kommer att behöva checka ut och in bagaget i New York vilket var otroligt goda nyheter. Inte heller behöver jag byta terminal. Jippie!
Igårkväll hade vi sista Tacokvällen här i lägenhet 406. God mat och diskussioner kring diverse världsproblem. Mycket mysigt.
Idag blev det som sagt en vända till skolan och allra sista lektionen i Scriptwriting. 3 timmars lyssnande. Tjoho. Sen har det mest varit plugg, plugg och skitsnack. Och det är väl ungefär det som gäller nu under 5 dagar framöver också. Tjoho.
Önska mig lycka till.
"Det jag hör glömmer jag, det jag ser minns jag, det jag gör det kan jag"
Love
Vardagen och dess bekymmer
Okej, vart tar tiden vägen? For real?
Hade för mig att det var i förrgår som jag senast bloggade men jag insåg ganska snabbt att det var en hel vecka sedan. Ja, jag gjorde det igen. Försummade bloggen och dess två (!?) läsare.
Förlåt.
Veckan har varit lugn. Skolgång och läxläsning... Förberedelser inför sista veckan.
Om en vecka börjar alla Finals. Jisses. 15 utav terminens 17 veckor har gått. Vart tog tiden vägen?
Tyckte nyss att det var Spring Break...
I torsdags kom Michaela hit och tillsammans med en tjej som heter Monia åkte vi fem till The Grove uppe i Hollywood och käkade på Cheesecake Factory och gick på bio. Riktig tjejkväll blev det och fantastiskt mysigt var det.
I fredags åkte jag, på min annars lediga dag, till skolan för att möta upp gruppen och jobba på vårt arbete i Speech. Tyvärr så har amerikanare noll ansvarskänsla vilket resulterade i att det var jag och en annan tjej som satt och filade på presentation i nästan sju timmar. Suck!
Jag ramlade in i lägenheten strax efter halv åtta på kvällen och gosade ner mig i soffan.
Igår morse sken solen och efter Skypeträff med mamma och pappa och efter att Heddy så efterlängtat ramlat in i lägenheten igen så gick vi tillsammans ner till stranden och det blev några timmar i solen. Sen var det bara att gå hem, duscha och fixa till sig inför Fubbes födelsedagsfirande på rockstället Rainbow uppe på Sunset Blvd.
Fantastiskt trevlig kväll. Äntligen lite rock i tillvaron igen.
Micke skjutsade oss hem och jag och Heddy ramlade ner i sängen strax efter halv tre, smått lulliga, nöjda och belåtna.
Vaknade imorse till strålande solsken och återigen blev det några timmar nere på stranden.
Måste jobba på brännan, måste jobba på brännan.
Eftermiddagen har sedan spenderats framför datorskärmen. Sitter och skriver på ett arbete som ska vara klart om några dagar medan söta dofter sprider sig in i lägenheten från grannens balkong (hmm). Heddy ska iväg på "date" och jag ska gosa ner mig framför något bra program på tv3Play tror jag bestämt.
Imorgon är vi lediga. Det är Memorial Day och skolan har stängt. Gruppen har bestämt träff klockan 12 och det ska bli spännande att se hur många som behagar dyka upp. På kvällen sedan blir det förhoppningsvis middag tillsammans med en bekant från lilla hemstaden som just nu reser runt i staterna.
"Framgång är inget du jagar efter. Det är något du attraherar med den person du blir"
Love
Men va?
Ytterligare ett blogginlägg?
Två inom loppet av 24 timmar?
Måste vara något som är fel, eller?
Jag skyller på rastlöshet och bloggångest. Fast egentligen kom jag på här innan idag att jag inte borde ha bloggångest. 1. För att jag inte har haft någonting vettigt att skriva om - jag tror inte att ni där hemma är så jätteintresserade av att läsa om mitt konstanta pluggande eller om mitt nyligen påkomna enorma tv3play begär? Och 2. För att jag inte tror att det är så många som läser egentligen.
Finns det någon som läser?
Are you out there?
Det har i alla fall varit en helg ockuperad av tankar här i Änglarnas Stad. På det som en gång varit och på det som komma skall... Som förhoppningsvis, någon gång, komma skall... I'm ready for a change!
Universum: hör mig!
Jag har stått och trampat ett tag nu, och även om marken under mina fötter kanske inte alltid varit densamma så känns det så förbannat passé ändå. Jag börjar bli trött på mig själv och på det faktum att jag inte kan skylla på någon annan längre. Det är jag själv som står i vägen. Punkt.
Jag känner att förändringens tid är kommen dock - jag tänker på hösten, på det okända, och det pirrar i magen. Det är ganska fantastiskt ändå... att inte veta vad som väntar en. Vad framtiden har i sitt sköte. Jag kan hamna vart som helst, det finns ingenting som håller mig tillbaka, som håller mig fast.
Åh rotlösa människa. Jag vet om det och jag har accepterat det, att det är den jag är. Men om bara någon kunde ta mig i handen för en liten, liten stund och liksom säga till mig att jag är påväg mot rätt håll i alla fall. Det hade varit skönt att veta ju.
Oj, så mycket ordbajs på så lite tid...
Men ibland är det skönt att få skriva av sig ändå - man har ju författarblod i ådrorna.
Ska jag återgå till verkligheten, till nuet?
Nuet är som sådant att jag denna vackra måndag suttit inne framför datorn (ja, igen) och filat på en dikt till min grupps examensarbete i Speech. Vårt arbete handlar om "Silent Treatment" och som presentation har vi tillsammans gjort en "children's book för vuxna" - och det är texterna till boken som jag nu sitter och skriver på. Ganska nöjd med resultatet, om jag får säga det själv. Undrar vad gruppmedlemmarna kommer att tycka.
Imorgon är det tisdag och förutom några timmar i skolan så ska vi även försöka hinna med ett besök på International Center. Man måste nu för tiden få sitt I-20 signerat så att man kan få komma tillbaka in i landet om man åkt hem, som över sommaren nu. Lika bra att få det gjort, ifall ifall liksom.
Jag kan ju som sagt inte bestämma mig för vad jag ska göra i höst. Jag har mina kurser klara i alla fall - och det blev ett riktigt bra schema: Storytelling, Film & Society, Production Planning for Film & Video och Writing to Sell. Plus att jag isåfall också är ledig tisdagar och fredagar - inte helt fel!
Så nu ska jag bara bestämma mig... Decisions, decisions...
Lite hjälp?
Nu ska jag finslipa lite på texterna, maila iväg dem och sedan spendera kvällen tillsammans med Simon och Tomas tror jag bestämt.
3 veckor kvar - Sanslöst!
"Ingen kan få dig att känna dig underlägsen utan att du ger dem ditt tillstånd"
Love
Tiden går...
... och jag är fortfarande lika kass på att blogga...
En vecka har gått, nästan 9 dagar och vad ska man säga?
Dagarna har spenderat framför datorn, mer eller mindre.
Under i princip hela lördagen och söndagen förra veckan satt jag med mitt manus. 20 sidor skulle jag klämma ur mig och av någon anledning kändes det som att jag bara stod och trampade. Efter en promenad på lördagseftermiddagen (som resulterade i två par skor yeay) så lossnade det lite och på måndagsmorgonen så insåg jag att jag faktiskt fixa't ändå. 20 sidor och jag var nöjd.
I tisdags var det så dags att läsa upp manuset inför klassen och förutom några små formatting fel så fick jag riktigt bra feedback från både läraren och klassen. Så nu har jag gjort mitt i den kursen - resterande tid kommer att spenderas med att lyssna på klasskamraternas manus. Och att skriva klart min Journal. Men det är lugnt ändå. I tisdagskväll kom Heddy tillbaks från San Fran, superkul att se henne igen. Hon ramlade in i lägenheten vid strax efter 21 och det blev några timmars skitsnack innan jag var tvungen att gå och lägga mig.
Onsdagen var som vanligt min längsta dag i skolan och när jag kom hem hade kocken Heddy röjt i köket och det bjöds på spaghetti och köttfärssås. Mums! Torsdagen såg likadan ut - minus middagen eftersom Heddy åkt iväg för att käka persisk middag med några vänner. Så det blev en lugn kväll framför datorn och tidig sänggång.
I fredags var vi i alla fall uppe med tuppen. Hämtade hyrbilen på Enterprise, plockade upp ett stycke Rozalin och begav oss söderut mot: DISNEYLAND!
Äntligen! Vilken underbar dag! Har väntat 25 år på att dagen skulle komma och så äntligen var den här! Det blev 12 timmars åkande, skrattande, ätande och svettandes. Fantastiskt mysig dag tillsammans med tjejerna och det var två lyckliga töser som ramlade in i lägenheten och ner i sängen strax efter 00.
Igår hasade vi oss upp ur sängen strax innan 9 och körde iväg för att lämna tillbaks bilen - som blev billigare än väntat, alltid trevligt!
Efter inhandlad kaffe på Starbucks och ett samtal från mamma gick vi ner till stranden och göttade oss i några timmar. Vid strax efter 13 gick vi hem igen, brunbrända och fina och Heddy satte igång med packandet. Micke kom och hämtade henne vid strax innan 15 och nu så befinner hon sig i San Fran igen - men hon kommer igen på fredag. Härligt!
Idag så vaknade vi till strålande solsken och hoppades på lite strandhäng. Men efter någon timmes Skype:ande med mamma och pappa så ville plötsligt molnen och vinden annorlunda så det blev en kaffe istället och 5 timmar framför datorskärmen igen. Vilken slö söndag.
Nu ser vi fram emot ännu en skolvecka, med allt vad det innebär.
Och ja återigen, jag ska försöka skärpa mig med skrivandet!
"Små stjärnor lyser också i mörkret"
Love
Skriva, skriva, skriva
Oj, vilken vecka.
Prov i Speech i måndags, inlämning av arbete till Communicationklassen i tisdags och så prov i Communication igår. Pust. Och nu ska det skrivas manus. Skriva, skriva, skriva... och jag har absolut noll inspiration till att göra't. I onsdagskväll, när jag egentligen borde ha suttit och pluggat till gårdagens prov, ja då kliade det i författarfingrarna. Så jag fick väl ur mig en fem sidor där på kvällskvisten.
Igår? Nada.
Idag? Nada.
Bara för att jag inte har någonting annat som hänger över mig... Man jobbar väl bäst under press, I guess. Så ovanstående rader skvallrar lite om vad jag har jag sysselsatt mig med de senaste dagarna!?
Inte mycket till socialt liv här inte...
I måndags kom jag ut lite i alla fall. När den sista touchen lagts på arbetet, kom Heddy och hämtade mig för en middag på Cheesecake Factory nere i Marinan. Lite avskedsgalej sådär eftersom hon i onsdags åkte upp till San Francisco. Okej, hon kommer tillbaks igen om typ en vecka men ändå. Fantastiskt god middag (as always) och underbart trevligt sällskap.
Resterande dagar denna veckan har jag suttit där jag sitter nu. I soffan, framför datorn.
Igår kväll gick vi i alla fall ner och hyrde film. The Blind Side med Sandra Bullock blev det - oerhört bra!
Idag har jag Skype:at med mamma och pappa och lilla Almabus och det blev även en timmes solande ute på balkongen. De andra är nere på stranden men jag fick för mig att det såg lite disigt ut så jag stannade hemma. Jag måste, måste, måste komma igång med skrivandet idag också så det var nog bra att det blev så. Om jag kommer någonstans med skiten idag och om solen skiner imorgon så får det nog bli stranden då. I alla fall i några timmar...
Ikväll ska Maria laga middag (mums!) och efter det ryktas det om Happy Hour.
We shall see...
Lev väl finaste!
Love
Jag är dålig
Alltså, jag vet. Jag vet. Jag bloggar dåligt. och när jag väl bloggar så är det inte om någonting kul. Speciellt inte denna veckan då mestadelen av tiden har spenderats i vår minimala soffa med en filt upptryckt under hakan.
Det har varit mest snor och halstabletter denna helgen.
Idag är det söndag och jag är på bättringsvägen. Febern är borta och har istället ersatts med ångest. Ångest för att jag spenderat de senaste dagarna framför TV:n istället för med näsan i böckerna. Så det får jag äta upp idag. Malins kompis Maria är och hälsar på och tillsammans med Heddy är gänget nu nere i OC och Laguna och njuter. Jag själv har suttit framför datorskärmen sedan klockan 10 och stirrat på mitt förbannade arbete som skall vara klart på tisdag. Provet i Speech som jag har klockan 9.30 imorgonbitti har jag inte ens börjat tänka på. Men det är bara två kapitel att läsa så det borde jag väl hinna med!?
Provet i Communication på torsdag är bara på fyra kapitel. De läser vi på onsdagkväll tycker jag.
Åh, vad fantastiskt underbart det är att vara sjuk ändå. Saker och ting staplas på hög medans man sälv kämpar mot den ofrivilliga dövheten orsakad av tryck inne i huvudet. Man låter som en krasslig gräsklippare och ska jag vara helt ärlig så luktar man inte så gott heller.
Det som stör mig kanske allra mest med helgens ofrivilliga mentala frånvaro är att jag missade Heddy och Sigges Graduation Party i fredags. De är färdiga läkare nu, hur coolt är inte det? Det gjorde mig så ont att jag inte kunde vara med men jag skrattade gott åt Heddy när hon ringde strax efter 18 för att meddela att kyld champagne bubblade samman med bruset från jacuzzin. Grattis Heddy! Du är bäst!
Några små höjdpunkter någonstans här i helgens dvala?
Monica ringde igår och vi pratade sönder 2 hela timmar. Inte bara lördagens höjdpunkt utan även kanske hela helgens.
Har kommit upp i tid varenda morgon och mötts av mamma och pappa väntandes hemma i matrummet där pappas kulinariska mästerverk förtärts alltmedans jag tittat på (längtar efter din mat pappa). Mysigt!
Kom utanför dörren igår kväll och fikade tillsammans med Heddy, Em och Sandra. Vi satt runt den öppna elden på The Coffee Bean and Tea Leaf och tjötade sönder några timmar. Skönt att komma ut och socialisera sig.
Och sen har ju jag och Heddy även bestämt datum för den efterlängtade roadtripen till Disneyland! 28 Maj. I can't wait!
Och det var nog allt gott folk.
"Skratt är vackert. Du är vacker. Vackrast är du när du skrattar"
Love
Men vad fan!?
(Förbannade, jävla skitinlägg som bara försvinner)
Jag är lättretlig idag. Jag är sjuk. Igen. Tror att det kan vara fjärde, femte gången sen jag kom hit i januari.
Förra gången blev jag inte sjuk förrän jag kom hem till sommaren fast då blev jag dunder, jätte, dödssjuk. Så vad är väl ett par förkylningar på vägen?
Det värsta är att man ligger här hemma med dåligt samvete för att man missar skolan.
Igår struntade jag i min morgonlektion eftersom jag mådde pyton. Det dåliga samvetet fick mig att gå på eftermiddagslektionen vilket var ett grovt misstag och nu ligger jag här och mår ännu sämre än vad jag gjorde igår morse.
Förbannat kasst frånvarosystem de har på den här skolan också.
Three strikes and you're out.
Godkänd frånvaro?
Läkarintyg eller dödsfall.
Funderade starkt på att skriva att jag fått svininfluensan igår när jag mailade mina lärare angående dagens frånvaro... undrar om det hade gällt... Antagligen. Men nej, så roligt ska vi inte ha det. Då kanske jag inte hade fått komma tillbaks igen nästa vecka. Hemska tanke.
Nu ska jag slänga en sjal runt halsen och gå de dryga tjugo metrarna ner till Vons och hyra film. Och köpa glass. Ben & Jerry's - what else? Och tycka synd om mig själv. Kanske beställa hem lite pizza sen också.
Idag ska jag i alla fall bara vara sjuk, tillåta mig att bara vara sjuk. Imorgon får jag ta tag i nästa veckas prov och inlämningsuppgifter... Suck... Dubbelsuck... Tänk om man kunde få va sjuk utan att en massa måsten cirkulerade över en... Trippelsuck...
Love
Jag längtar...
Skolan är trög, livet går trögt. Jag kommer inte igång igen, hur jag än försöker. Helst av allt hade jag velat strunta i allt vad skola och pluggande heter. Jag? Den eviga studenten - vill faktiskt ta tag i det där "riktiga" livet, det där "vuxna" livet. Jag vill börja leva. Igen.
Jag vill veta vad som väntar mig sen, samtidigt som det ska bli en trevlig överraskning.
Tankarna snurrar och inte blir jag klokare utav det.
Jag längtar. Och lyssnar på Death Cab for Cutie. Och längtar.
Jag längtar efter att få krama om mamma och pappa på flygplatsen... Att få klia Laika och Alma bakom öronen... Klappa min förvirrade farmor på kinden och säga att allting ordnar sig.
Jag längtar efter att få lyssna på Emmas alla världsproblem i hennes kök i Malmö.
Jag längtar efter att få sitta i Folkets Park tillsammans med Isa och dricka rödvin och äta ost.
Jag längtar efter att få se Monicas och Johans nya hem och njuta av solnedgången i deras trädgård.
Jag längtar efter att få prata isönder timmar tillsammans med Emily och Jossan på Soft.
Jag längtar efter att få titta på när Ylva blandar rödvin och cola. (urk)
Jag längtar efter att få träffa dricka kaffe tillsammans Magda och hela lilla familjen i Norrköping.
Jag längtar efter att få en varm, grabbig kram från Bobby.
Jag längtar efter att få hälsa på Stina uppe i Båstad i sommar.
Jag längtar. Jag saknar. Helt enkelt.
Men jag klarar det här. Jag ska klara det här.
6 veckor kvar och jag längtar.
"Blommor är vilsamma att betrakta. De har varken känslor eller konflikter"
Love
Back to Reality
Så har livet återgått till det normala här i Änglarnas Stad.
Strax innan 07 igår morse befann vi oss på LAX och det var dags för avsked.
Jag hatar avsked. Riktigt innerligt hatar jag dem. Blä för avsked.
Måndagskvällen, Emmas sista kväll här, var mysig men något dyster. Vi gick ner till stranden vid 17 och tog en massa roliga bilder vid Santa Monica Pier. Därefter bjöd Emma på en drink (stor som två) på Cabo Cantina på 3rd Street och någon timme senare mötte vi upp Heddy, Sigge och Micke på Hooters för att käka avskedsmiddag tillsammans. Heddy, feminist som hon är, stod utanför och beklagade sig över stället. Plötsligt vandrade en fager herre förbi henne på gatan och då kunde hon inte undgå frestelsen att vissla åt herrens håll. Feminist var det ja!? Heddy; du är bara för underbar!
Maten var sisådär men sällskapet fantastiskt och det var två nedstämda tjejer som vandrade hemåt vid halv tio tiden. Emma packade färdigt, vi beklagade oss över det som komma skulle och somnade i någorlunda tid.
Dagen D då'rå.
Emma kom iväg och jag åkte med Micke, som var snäll och skjutsade oss till flygplatsen, tillbaks till Oakwood där vi sörplade svenskt kaffe (!?) och snacka skit under en timme innan det var dags för mig att komma iväg till skolan igen.
När jag kom hem städade jag, möblerade om och bäddade rent. Rummet behövde få lite ny energi och jag måste säga att jag sov som en... tja, jag sov fantastiskt gott i natt helt enkelt.
Idag är det onsdag och jag har varit i skolan hela dagen. Har jag lärt mig något nytt idag? Njae, antagligen inte men vi kollade på West Side Story i min Literature into Film klass och det var himla kul. Nu sitter jag och kämpar med mitt arbete i Communication. Min Rough Draft och Thesis Statement ska vara klar imorgon och jag har verkligen ingen aning om vad det är jag sitter och skriver om. Suck.
Har lite svårt att koncentrera mig. Det finns så mycket annat kul man kan göra på datorn ju. Kolla på Svenska Hollywoodfruar (tisdagsnöje i lägenhet 406), The Hills eller sitta på Facebook...
Nej! Dags att bruka allvar!
"Jag gör hela tiden saker jag inte kan göra. Det är därför jag kan göra dem"
Love
Lots and lots of Pokeylove
I've been a bad blogger, I know.
Idag är Emmas sista dag i Änglarnas Stad och det känns... tomt... och tråkigt... Vill inte att hon ska åka härifrån!
Men fy fan vad kul vi har haft det!
Försöker komma på vad jag bloggade om sist och jag har för mig att inlägget avslutades med onsdagen på Spring Break. Hmm, jo så var det nog.
Spring Break forts...
Torsdagen spenderades på Oakwood, vid poolen. På vägen hem körde vi in om Trattoria och köpte mat. Mums! Kvällen spenderades hemma och ja, jag somnade redan klockan 20... och vaknade vid 01 bara för att upptäcka att alla andra i lägenheten också somnat så det var bara att gosa ner sig under täcket igen och sova vidare. Skönt!
På fredagen körde vi ner till stranden någon timme och tog sedan en promenad nere på Venice. Alltid lika trevligt att spatsera där nere och titta på alla original. Emma verkade också uppskatta vad jag anser vara ett utav L.A's riktiga smultronställen. På kvällen vankades det grillning borta på Oakwood och därefter blev det utgång på MI6 på Santa Monica Boulevard. Intressant kväll och jag är ganska glad för att jag bestämde mig för att agera chaufför kvällen till ära.
På lördagen blev det återigen poolhäng på Oakwood och på kvällen testade vi ett uteställe här nere i Santa Monica, ett ställe som aldrig någonsin ska uppsökas igen. Oj. Kvällen slutade inte så bra, i alla fall inte för en utav oss men det gick över och alla fick några timmars orolig sömn.
Söndagen inleddes med ett besök på Island Burger's, där obligatorisk bakismat inhandlades och därefter blev det återigen poolhäng på Oakwood. På kvällen åkte vi bort till Fox Hills Malls och kikade runder i några timmar.
Måndag.
Skola igen - mindre kul.
Lämna tillbaks bilen - mindre kul.
Fick ett A på mitt Midterm i Speech - kul!
Spontantattuering på Venice - förbannat kul!
På tisdagsmorgonen gick jag upp lite tidigare för att hinna ringa hem till mamma och pappa innan skolan började. Var ju tvungen att berätta om gårdagens gaddande. Jag är så glad för att jag har så fina föräldrar, otroligt tacksam. Oj, vad jag saknar dem!
Efter skolan (fick A på mitt Midterm i Communication) bestämde vi oss för att arrangera tacokväll och gå på bio tillsammans med Micke och Sigge.
Onsdagen spenderades i skolan, lång dag, förbannat kul dock att jag fick ett A på mitt Midterm i Literature into Film också. På kvällskvisten kom Heddy och hämtade oss och så körde vi till Fox Hills Mall (ja igen). Emma och Heddy shoppade loss medans jag mest kände mig hängig och trött.
I torsdags var det dags för skola igen och när jag kom hem på eftermiddagen, efter en timmes powernap, så började jag och Emma fixa oss inför kvällen. Var ju tvungen att visa Emma Brennans och deras Turtlerace nere i Marinan. Vi tog en taxi bort till Heddy, tog någon drink hemma hos henne och åkte sedan iväg till baren.
Härlig kväll!
I fredags vaknade jag och mådde lite sisådär. Fick Skype:at lite med mamma och pappa, pluggat lite och även bokat om min hemresa innan dess att jag i princip kollapsade i sängen. Förbannat tråkigt med tanke på att det var Emmas sista helg här och även för att Mikaela kommit på besök.
Resten av gänget förfestade medans jag låg under täcket inne i mitt rum. Förbannat tråkigt.
Lördagsmorgonen bjöd på migrän och allt vad det innebär. Mådde mest skit hela dagen och när gänget förberedde sig för helgens andra utgång så låg jag i sängen och kollade på film på Emmas dator. Förbannat tråkigt.
Igår när jag vaknade så mådde jag i alla fall lite bättre så jag gick upp, duschade och satte mig och pluggade i några timmar. När Emma så äntligen recovered från lördagskvällen gick vi ner till 3rd, käkade lite bakismat och strosade runt i butikerna där nere i några timmar. Det blev en lugn hemmakväll, skitsnack med Emma och någorlunda tidig sänggång.
Idag har jag hunnit vara en vända i skolan - Hade prov i Speech (har verkligen ingen aning om hur det gick men vi hoppas på det bästa) och sen jag kom hem igen har vi suttit i lägenheten, Skype:at med Bobster och tja, bloggat! Ikväll blir det avskedsmiddag med Heddy, Em och Malin.
Åh, dålig dag! Jag vill inte att Emma ska åka hem imorgon, jag vill verkligen inte det!
Det kommer att bli så tomt här hemma... usch...
Nåja, vi ses snart igen. Tiden liksom flyger iväg här nu... Om 7 veckor slutar skolan (herregud!) och innan jag hunnit blinka så är jag hemma igen och kan krama om alla fina vänner. Ni är så saknade!
"Låt inte gårdagen ta för stor del av dagen"
Love
SPRING BREAK
Vart ska man börja egentligen?
Idag är det... onsdag... så vi börjar med förra onsdagen då'rå.
Åkte ut till L.A.X vid 19-tiden och hämtade upp ett stycke Pokey. Hon var trött och smått jetlagad efter den långa resan så efter ett snabbt besök på Hooters - där vi båda lyckades bli tipsy på EN Mojito - så blev det sänggång för oss båda.
I torsdags var någon uppe med tuppen vilket resulterade i att en annan också kom upp ganska tidigt så tillsammans avnjöt vi frukosten ute på balkongen innan det var dags för mig att åka till skolan. När jag kom hem vid strax innan tre hade Emma hunnit göra stan och räckte över en iskall Mojito till mig sekunden jag kom in i lägenheten. Underbar start på lovet liksom.
Vi snackade sönder någon timme på balkongen och gick sedan ner till 3rd och Cabo Cantina där ytterligare någon drink slank ner. Vi kom hem vid 19 och resten av kvällen spenderades framför nya favoritserien Cougar Town (jag och Emelie kollade, Emma sov)
I fredags var det så äntligen dags att hämta hyrbilen. Blev dock lite strul när vi kom dit men efter någon timme stod vi i alla fall med nycklarna i handen och kunde bege oss ner till stranden. Efter några timmar var vi brunbrända och fina och joinade grabbarna för lite beach volleyboll (boll i nyllet - inte min grej)
Hem, duscha, hämta Fubbe och så upp till Hollywood. Det vankades födelsedagsfest på Janes's House och det var en förbannat rolig kväll i goda vänners lag.
I lördags var vi ganska sega när vi vaknade så det tog några timmar innan vi kom igång. Emma vaknade vid strax efter 14, efter sin powernap, och fick panik för att hon sovit bort semestern. Så in i bilen och upp till Beverly Center och The Grove för lite shopping. Kom hem vid strax efter 20, hämtade upp Emelie och begav oss bort till Marinan för att käka på Island Burger (mums). Egentligen var det meningen att vi skulle möta upp Fubbe och gänget på Whiskey a Gogo men det blev visst lite miss i kommunikationen där så kvällen spenderades hemma i lägenheten och avslutades med tidig sänggång. Ganska skönt ändå.
I söndags vaknade vi återigen ganska tidigt, kikade ut på det gråa och tråkiga vädret och bestämde oss för att dra norrut, närmare bestämt till San Francisco. Hotellet bokades snabbt som attans och vid strax efter 11 satt vi i bilen påväg uppåt landet. Efter en pitstop (på en sisådär fyra timmar) på Camarillo Outlet utanför Los Angeles så åkte vi vidare och efter några färre missöden kom vi äntligen fram vid strax efter nio.
- Låt mig nu förklara vad jag menar med missöden:
Kör in i San Francisco (staden med flest enkelriktade gator i hela världen) och Emma börjar med att göra en U-sväng på just en sådan gata så att vi stannar upp trafiken under några svettiga sekunder. Okej, vidare.
Kommer till en korsning och någonstans blir det fel och tja, Emma fortsätter rulla och inser ungefär i mitteln av korsningen att hon just kört mot rött. Ungefär samtidigt inser vi att en polis sett detta och vänder och kör efter oss. På med blåljusen och strålkastaren och tja, det är bara att svänga in till sidan. Ner med rutan och ficklampa i nyllet:
Polisen: Do you know you just ran a red light?
Emma: Yes, I'm so sorry. I'm a tourist.
... Ja, vi slapp böter och fick till och med hjälp med att hitta rätt väg till hotellet.
Polisen släpper iväg oss med orden "It's okay, just don't do it again" varav Emma svarar "I promise"
... 2 minuter senare kör Emma mot ett nytt rödljus.
Nåja, fram kom vi i alla fall och upptäckte till vår glädje att hotellet låg supercentralt. Checka in och fräscha till sig och sedan tog vi T-banan (BIG mistake) mot Lexington Club. Jag blev full på två drinkar, Emma blev dunderfull på fyra och det var två glada tjejer som ramlade in på hotellet vid strax innan 01.
Vaknade så att vi precis hann med "frukosten" på hotellet i måndagsmorse och sedan spenderades resten av dagen med att strosa runt i staden, åka spårvagn ner till Fisherman's Wharf, kika på Alcatraz och shoppa (såklart). Vi kom tillbaks till hotellet vid 17, tog oss en powernap och kom iväg till Cheesecake Factory vid strax efter 20. Efter en mumsig middag tog vi en taxi bort till Lexington Club igen - varför ändra ett vinnande koncept liksom!? - och tja, resultatet blev som kvällen innan bara det att vi kom hem någon timme senare.
Checkade ut vid 11 i tisdagsmorse och styrde kosan ner mot L.A igen och 8 timmar senare föll vi ihop i två högar hemma på lägenhetsgolvet. Men det var bara att hoppa in i duschen och snoffsa till sig. Guys n' Dolls skulle uppsökas och tja, det var väl en trevlig kväll sådär. Den avslutades ganska lustigt när grabbarna vid 02 bestämde sig för att köra en spontanare och dra till Vegas.
Har inte hört något mer så man får ju hoppas att de lever...
Och idag har vi varit ekonomiska och slappat vid poolen borta på Oakwood precis hela dagen. Fantastiskt skönt faktiskt. Brun och fin är man och mör efter två timmars jacuzzihäng nu på kvällskvisten.
Så, nu blir det sängen gott folk.
Ta hand om er!
Love
En vecka av Midterms
Igår, måndag, hällregnade det när jag skulle till skolan. Typiskt med tanke på att det var dags för presentationen av min Johari Window Box - gjord helt i papper! Det lustiga var att det sista jag sa innan jag gick och lade mig i söndags var typ "jag slår vad om att det kommer att regna imorgon".
Nåja, det var bara att packa in "lådan" i plastpåsar, greppa paraplyet och bege sig ut. Presentationen gick bra (skönt att ha det överstökat) och jag fick beröm för min engelska av både läraren och klasskamraterna (klapp klapp på axeln)
När det regnar i den här staden är det precis som om hela stället liksom stannar av. Folk struntar i att åka till skolan och dom som kommer dit får extra poäng för att de varit "duktiga" och faktiskt dykt upp. Sanslöst. En annan sak som skvallra om att staden inte är "regnvänlig" är att det blir översvämningar precis överallt. Två steg utanför dörren och man är dyngsur om fötterna.
När det var dags att åka hem igen efter lektionen igår så hade det slutat regna i alla fall. Jag kom hem strax innan tolv och frös så att jag kunde dö. Så det var bara att byta om till myskläder och sätta igång med pluggandet igen. Känns inte som man gör någonting annat just nu - men så är det också det sista rycket innan lovet nu.
Thank God.
Fick pratat lite snabbt med Pokey och Bobby (yeay!) igår också innan böckerna kallade igen. Förutom att 65 frågor skulle in så var jag även tvungen att lära mig the First Amendment till mitt Communicationsprov idag - Men det fastnade visst för när det var dags att köra igång provet imorse så satt det. Riktigt skönt.
Nu är det bara ett Midterm kvar. Imorgon är det Literature into Film som står på schemat och några timmar därefter så ska jag hämta Pokey på LAX. Längtar något så otroligt nu. Vi har haft kontakt hela dagen och det var inte förrän för någon timme sen (03: svensk tid) som hon uppnådde tillräckligt lugn för att kunna gå och lägga sig. Resfeber. Jag ska inte säga något - jag är precis likadan :)
Ska bli så skönt att ha lov. Hitta på en massa kul utan att ha en massa skolarbete som hänger över en.
Bil är bokad - vi kommer att ha den över hela lovet, hela 10 dagar. Fantastiskt kul ska det bli! Visa Emma "hoodet", åka till Universal Studios, till The Grove och tja, leka turister i en vecka helt enkelt.
Så förbannat kul!
Ikväll ska tjejerna till Guys & Dolls men jag har nog bestämt mig för att stanna hemma ändå. Dels för att jag har prov imorgon men kanske mest för att spara in på utgifterna - det kommer ju att bli en del sådana den närmsta veckan nu :) Mysa ner mig i soffan och kolla på The City kanske!? I brist på TV liksom...
Kanske blir lite sisådär med uppdateringarna nu de närmsta dagarna men jag ska försöka - får väl passa på när Pokey sover eller nåt!? Nåja, det löser sig.
Ha en fortsatt fin vecka Sverige!
Nu ska jag gå ner och handla godis!
Love
Easter and Earthquake
Oj, vilken härlig helg!
I fredag njöt jag av diverse dejter på Skype innan jag satte med mig pluggandet i några timmar. Nästa vecka har jag två Midterms och en redovisning så det är mycket som ska studeras och skrivas.
Men i alla fall. Malin och Emelie kom hem efter sin första surfkurs just som jag satte igång med currysillen - Japp, hemmgjord currysill är ett måste på påskbordet!
Vi pluggade och snackade skit resten utav eftermiddagen och när det närmade sig kväll begav sig Emelie bort mot Pico för att plugga. Jag och Malin tog istället tag i köttbullsrullande, Jansson-fixande och äggmålande. Efter några glas rödvin bestämde vi oss för att möta upp killarna på Zanzibar - lite spontan utgång sådär.
Vi hade roligt, även om vi kom fram till att stället nog inte riktigt passade herrarna - snacka ljushuvuden liksom - men vi fick ändå dansat i några timmar.
I lördagsmorse vaknade jag av att det luktade köttbullar i hela lägenheten. Emelie hade gått upp tidigt och satt igång med den andra omgången köttbullar. Vi pluggade ytterligare lite till och fixade lite med det sista innan det var dags för Fubbe att komma hit så vi gemensamt kunde ta en taxi bort till Oakwood.
Det blev en härlig påsklunch (middag!?) i solen hos Micke och Sigge. Sill, nubbe, köttbullar, Janssons, prinskorvar, lax och ägg såklart. Underbart härlig eftermiddag.
Framåt sextiden bestämde vi oss för att ta ett dopp - och en öl - i jacuzzin innan det var dags att åka hem för att duscha och byta om. Egentligen hade vi inte tänkt att gå ut igår men eftersom det var Sigges födelsedag kunde vi ju bara inte säga nej. Gänget kom hem till oss vid halv tio och taxin åkte upp mot Hollywood vid strax efter elva. Emelie hade fixat in sällskapet på Jane's House - ett fräckt ställe på Sunset Strip. Då stället är inhyst i ett gammalt Viktorianskt hus kändes det som att man var på en stor hemmafest.
Mycket trevlig kväll med mycket rumpskakande på dansgolvet.
Idag vaknade jag pigg och glad, dock något tung i magen efter gårdagens middag, och mamma och pappa överraskade med ett samtal strax efter det att jag tagit mig upp ur sängen. Jag och Emelie bestämde oss för att bege oss ut i det fina vädret och käka lunch på Panera Breads uteservering på 5th Street. Vi tog därefter en trip in om matbutiken över gatan och vi hann inte mer än hem sen innan hela golvet började skaka.
JORDBÄVNING!
Det var inte så farligt men det kändes ändå sjukt obehagligt. Emelie satte sig och började googla och det visade sig att det visst varit en stor jordbävning i Mexico bara någon timme innan och det vi kände var "efterskalven" som nådde upp hit. Mycket obehagligt - speciellt när Emelie började prata om att det "stora skalvet" oftast kommer inom 24 timmar efter det första gunget. Gott man kommer sova i natt liksom.
Nu ska det i alla fall pluggas - Imorgon ska jag presentera min "Johari Window Box" i Speech och därefter ska det pluggas Communication och Literature into Film. Sen, på onsdag, då kommer Emma! 2 dagar kvar!
Glad Påsk Sverige!
"Det enda du behöver här i livet är okunnighet och självförtroende, och framgången är given"
Love
