Joshi & the City of Angels

Första lördagen in L.A!!
(L och A är för övrigt de två första bokstäverna som Klara numera säger sig kunna skriva - sjukt passande Magda! You did good!)

Klockan är strax efter halv fem och vi har precis kommit hem efter en eftermiddag nere på Venice och poolhäng här på Oakwood.
Jag vaknade tidigt, vid 05 som vanligt, men lyckades i alla fall somna om och sov sen till kanske 08.
Det blev en sådär utdragen och skön morgon. Skype:ade med Magda (och Klara såklart) och tog en dusch. Jag och Mrs Malin bestämde oss sedan för att ta en promenad längs strandpromenaden på Venice. Vi kikade på skitprylar och skrattade åt alla original som huserar nere på stranden.
Vågorna var höga och vi satte oss ner vid vattnet en stund. Varmt i luften, kaaaaallt i vattnet... Jag var ju tvungen att gå ner och bada fötterna eftersom jag trampat barfota mitt i en måsskit (andra lorten den här veckan faktiskt).
På vägen tillbaka inhandlades varsin glass på Coldstone.

Väl tillbaks på Oakwood blev det som sagt några timmars poolhäng.
Det blåser lite men det är himla skönt i solen.

Nu ska jag strax ställa mig och laga mat (nudlar med creme fraice och avokado) och sedan ska även jag hoppa in i duschen. Ikväll vankas utgång uppe i Hollywood men innan dess blir det drinkar borta hos Emelie och Miss Malin. Mumma!



   

För cirkus en timme sedan så blev vi med hem.
Vi har betalat första månadens hyra och depositionen (auch). Vi har packat upp våra överfulla väskor och gosat ner oss i soffan. Tv:n är på och datorn likaså.
Underbart skönt att vara hemma.

Ska snart ringa bort till Emelie och Miss Malin och kolla om vi ska vandra neråt mot affären och införskaffa frukost och vin... Mmm... Och kanske lite annat smått och gott också.

Helgen håller vi öppen. Skiner solen så blir det poolhäng. Är det halvmulet blir det en promenad nere på Venice. Vi borde storhandla. Vi borde åka ut och sightsee:a. Det får bli som det blir. Det enda jag vet är att jag ska sova. Jag ska sova tills jag vaknar, ingen klocka som ringer. Sova i en skön säng och vakna riktigt utvilad.
No more bunkbeds. No more Hostel.
Jag är verkligen ingen Hostelmänniska. Den livsstilen passar inte mig. Ick.

Vad har vi annars gjort idag då? Förutom att bränna cirka 10.000 på en månads boende?
Vi vaknade ganska tidigt (jag vakna vid 05, som vanligt) och käkade "frukost" nere i matsalen. Mmm kaffe liksom...
Efter det så checkade vi ut, hyrde ett förvaringsskåp, slängde in väskorna och tog bussen till skolan igen. Dags för Counselingmöte. Vet egentligen inte vad det skulle vara bra för eftersom man inte fick reda på någonting nytt men visst... Kan bjuda på den liksom. Betalade i alla fall av lite på skolavgiften idag.

Efter skolan begav vi oss ner mot 3rd Street igen och käka en halvlätt lunch på en Sportsbar. Därefter blev det en liiiiten shoppingrunda (hitta både väska och kavaj... On sale!)

Sen var det bara att hämta väskorna på Hostelet och ta en taxi bort till Oakwood. Och här sitter vi nu.
Underbart skönt ändå.

Nu ska jag försöka få upp lite bilder.
Have fun in the snow Swedes!

Love



    

Imorgon at 3.30pm flyttar gänget in i nya lyan... OAKWOOD!!!!
Hell yeah! No more Hostel!

Planerna ändrades, Marina Tower var plötsligt inte längre aktuellt. Så vi började ringa runt och visst nappade Oakwood. Men vi får dela på oss tills dess att det blir dags för inflytt i vår 3:a på området den 7:e mars då.
Så imorgon flyttar alltså jag och Mrs Malin in i en Studio och Emelie och Miss Malin in i en annan...
Visst, det är en liten etta men visst klarar man det när allting ingår i priset?
Pool, gym, jacuzzi, telefon, internet, möbler, el... ja listan är lång.
(Visst blir ni sugna på att komma och hälsa på nu? :)
Och det är ju faktiskt bara för en månad...

Annat då?
Idag gjorde vi våra Assessment Tests. Engelskan gick galant! Var lite smått orolig över att jag kanske gått och blivit ringrostig men det var visst som att cykla det där. Matten... Ja, den snackar vi inte om. Tur att man inte ska läsa några mattekurser liksom. So, nu blir det Film Studies för hela slanten. Halle-freakin'-luja!
Imorgon stundar Counselingmöte klockan 11.30 och sedan är det bara att adda ytterligare två kurser... Om de man vill ha inte redan är fulla, det vill säga. Då får man crasha... Bra system det där.

Efter att vi varit på Oakwood så bestämde vi oss för att fira med middag på Cheesecake Factory nere i Marinan. Mums!
Matkoman infann sig och vid strax efter sju vandrade vi bort mot busshållplatsen där vi fick sitta i en halvtimme sen. Bussystemet är inte det bästa här. Tidtabeller är det ont om och busschaufförerna gör lite som de själva vill... Nåja...
Mrs Malin stod i alla fall för underhållningen på första hållplatsen. Det kom en gammal blind tant gåendes, försiktigt, försiktigt med sin "blindstav" (?) och Mrs Malins kommentar var:
" Det där måste vara jobbigt, speciellt nu när det är mörkt "

På den andra busshållplatsen underhöll lokalbefolkningen oss. Till höger om oss hade vi ett par som passade på att dela på en joint och på andra sidan om oss roade sig en kille med att torrjucka mot sin stackars flickvän.
Man bara måste älska den här staden...

Hem kom vi i alla fall och nu sitter vi här. Ska snart bege mig upp mot rummet, packa väskan inför morgondagen och krypa ner i skitsängen för sista gången. Men först!...
... Jag hittade min kamerasladd (men Emily, min solstråle: du får gärna komma hit ändå) men eftersom internet här på vårt beloved Hostel inte är det snabbaste så får bilderna vänta tills imorgon. Då tänker jag ligga antingen i sängen eller soffan, med datorn i famn och lägga upp bilder i lugn och ro... Med ett glas vin i handen såklart!
Skype i helgen, någon?

Love

Tisdag. Regn.
Efter frukost och några ivägskickade mail begav vi oss med buss bort mot Sepulveda Boulevard för att kika på dagens första lägenhet. På kartan såg det inte så fasligt långt ut men bussen bara fortsatte och fortsatte utan att det någonsin var dags att hoppa av. Plötsligt uppenbarade sig gatunamnet, vi drog i snöret och bussen stannade.
In the middle of nowhere.
Fan också.

Vi insåg snabbt att detta inte var ett kvarter vi ville bo i. Jag vet inte om det var alla nergångna hus, mexikanerna med huvorna uppe eller det faktum att hela staden just då blev regngrå men obehagligt var det. Vi bestämde oss för att verka så oberörda som möjligt och snabbt röra oss mot närmsta busshållplats.
Vi hade tur och bussen kom efter en liten stund. Vi åkte några blocks och hoppade av en gata tidigare än planerat.
Fan också.

Jaha, återigen var det bara att sätta igång och vandra. Avståndet var dock inte det längsta och återigen så kom bussen ganska snabbt. Vi åkte ner till Marinan (där Emelie och jag bodde förra gången vi var här) och inmundigande en snabb lunch på Wok Express. Fastän vi var kanske 20 meter ifrån Oakwood Apartments så bestämde vi oss för att börja i andra änden av Marinan och kika på en lägenhet i Marina Pointe. Sagt och gjort.
Vi gick. Och gick. Och rundade hus. Och gick. Och regnet började ösa ner. Och vi gick.

Långt om länge så kom vi äntligen fram. Lägenheten var supernice men det gick inte att hyra i mindre än åtta månader.
Attans.

Jaha, på det igen.
När vi kom ut på gatan igen hällregnade det så vi sökte skydd på Starbucks. Efter en stunds konsulterande bestämde vi oss för att ta bussen bort till Oakwood igen.
Dyngblöta blev vi men fram kom vi.

Först kikade vi på ett lägenhetskomplex som heter Marina Tower (Uuuuunderbar utsikt) och gick sedan bort till Oakwood och började deala med priset.
Och efter en mindre setback idag så hoppas vi på att det blir positivt besked imorgon. Förhoppningen är att flytta ut på fredag, stanna en månad på Marina Tower för att sedan, den 7 mars, flytta till Oakwood.
Pool, gym, jacuzzi... Åh, kan det bli bättre?
Håll tummarna!

Idag har det varit lite lugnare i alla fall. Vädret har varit på vår sida, inte för att vi sett så mycket av det. Medan Malin och jag roat oss i skolan med 6 timmars seminarium så har Emelie och Malin shoppat och njutit av strandpromenaden nere på Venice. Shoppat har de också hunnit med... Orättvist.
Vi hann i alla fall med en middag tillsammans alla fyra på Trattoria nu ikväll. Imorgon väntar skolan igen och det är dags att ta våra Assessment Tests i matte och engelska.
Återigen, håll tummarna!

Har lyckats bli av med min kamerasladd så det dröjer nog ytterligare några dagar innan jag kan lägga upp några bilder... Sorry...

Love

L.A baby.
Nu är vi här.
8 månaders väntan resulterade i ett dygn av flygplanssittande, gråtande (ja okej, en jävla massa gråtande, jag erkänner) och ett skitt Hostel. Nej jag överdriver... Själva stället är ganska schysst men när vi såg rummet, våra sängar med gummimadrasser och stela lakan höll vi på att bryta ihop. Har man suttit på ett flygplan i 15 timmar sammanlagt så är man ganska fragile.

Vid 22 ramlade vi ner i våra sängar och såg fram emot att få sova gott, i horisontellt läge liksom. Visst fick jag några timmars sömn men vid 04 vaknade jag i ren panik och kände hur ångesten gjorde sig påmind. Jag vet inte varför men jag kunde bara inte lugna ner mig. Så jag fick smyga in på toaletten och sitta där inne tills jag lugnat ner mig och kunde andas normalt igen. Det tog en timme...

Vaknade igen vid 07 och upptäckte att även Malin börjat vakna till liv. Vi bestämde oss för att trotsa det suspekta badrumsgolvet och faktiskt ta en dusch. Efter en dusch, lite kaffe och några ivägskickade mail kändes allting lite lättare igen. Vi begav oss ut på stan och uppsökte 3rd Street, kikade på en charmig men svindyr lägenhet och gick ner till Santa Monica Pier och käkade en sen lunch på Bubba Gump Shrimp's tillsammans med en svensk kille, Anel, som vi träffade på planet igår som också bor här på hostelet. Efter det fortsatte vi upp till 3rd Street igen och shoppade en liten smula... :)

Nu sitter vi i matsalen på hostelet och kollar lägenheter på Craig's List. Håller tummar och tår för att vi hittar någonting till helgen... Hade varit underbart!
Ta hand om er där hemma så lovar jag att uppdatera snart igen - med bilder (promise)

Love

Igårkväll, under avskedsmiddagen på Saltsjöbaden här i lilla staden tillsammans med Jossan och Emily, så påminde Emily mig om att jag inte skrivit ett inlägg på 8 veckor.
Oj.
Kan bero på att arbete, packande, umgänge och diverse andra förberedelser tagit upp mestadelen av min tid.
Och nu är det alltså 2 dagar kvar.
Helt sanslöst.

Jag tror att allting är fixat nu - Med min tur gällande den här resan så kan man liksom aldrig vara riktigt säker.
Men jag har fått mitt visum. Och mina flygbiljetter.
Jag har hamstrat Apoteksgrejer, fixat Skype, tvättat allt, packat det mesta, kramat om farmor, sagt hejdå till de flesta nära och kära och även gjort av med en del pengar (attans).
Så. Jag tror faktiskt att jag är klar. Redo för avfärd.

Blandade känslor...
Kommer sakna så mycket här hemma i Sverige. Mina fina vänner. Min mamma. Min pappa... Min säng (tro det eller ej liksom) Och pappas mat! Fan också...
Men äntligen. Äntligen så blir det av!

Jag håller tummar och tår för att några av er kommer och hälsar på mig där borta. Att ni trillar över en skälig summa pengar liksom. Annars ses vi till Midsommar! Och här... Och ja, jag ska bli bättre på att skriva, jag lovar!

Ta hand om er och önska oss lycka till.
- It ain't over 'til this fat lady sleeps on the airplane!